Säsongen hade många ansikten. Vi kan lätt framhäva oss själva, säga att vi förbättrade oss avsevärt från förra årets debackel. L-Ö-G-N... Det här var en stor missräkning, även om många i klubben kanske inte vill erkänna detta. Jag kom till VIK Fotboll för jag trodde laget kunde prestera en exceptionellt bra (Div.2-klass..) fotboll. Jag förväntade mej att vi efter många ganska etablerade värvningar skulle springa hem serien. Eller iallafall bli ett topplag. Det var väl inte för inte spelbolagen sänkte oss från 16 till 6 gånger pengarna att vinna serien..
Återigen. Försäsongen blev visst höjdpunkten på säsongen. Återblickar lanserar vad "Idol" är till för. Utveckling. Och vilken utveckling det var från VIK Fotboll anno 2010 till VIK Fotboll säsong 2011!! Menhal berättade för ett par veckor sedan att han från läktaren såg allt det jag kände. Vilken atmosfär, vilken bolltrillande, vilka uppspel, vilka inlägg, vilka avslut, vilka box-påfyllningar, vilka taktiker vi var. "Fan, det här kan bli jäkligt bra!" Så måste även Mr Menhal Muqdisi ha känt, vilket resulterade i en kråka på kontraktet (på tal om forwardsstjärnan, så är det från honom jag fick min fulla inspiration att göra en sista kraftansträngning till avslutnings/tacktal. Gubben fick dagen till ära gå från Apalby till Vallby. Läs mer på hans blogg.). Jämt spel med Dalkurd, vinst över Syryoye och andra storartade matcher. Men nå?! Hur gick det för det här fridfulla laget, som slängde långbollarna i sopsorteringen och inkasserade varsin "Glock 17" (9mm)?! Pang-pang-pang sa det innan bollen lekte i nätmaskorna..
Nja, riktigt så enkelt va det inte. Det hela slutade i tragedi. Pistolerna råkade ha kommit in olagligt i landet, från tillverkarna i Österrike. Ingen i laget hade vapenlicens, vilket inte var sent att upptäckas. Resten är historia, som dom gamla poeterna till krönikörer brukar uttala sej. Till råga på allt slutade hela soppan med att bollarna var felsorterade, och blev då returnerade av Vafab...
För att tala ett språk som "vanligt" folk förstår, tog vi oss vatten över huvudet. Milt sagt. Personligen kanske jag skulle säga en rejäl jävla kallsup. Vi började tro att vi skulle dansa hem hela skiten. Men som sagt, spelet var som bortblåst i premiären mot Enköping. Sedan hittade vi aldrig tillbaka riktigt på allvar under hela säsongen.
Frågan är vad detta fenomen berodde på. Ett par avgörande faktorer:
- Konstgräs. Under försäsongen spelades nästintill alla matcher på plastgräs, vilket definitivt gör det enklare att rulla boll. När vi sedan skulle ut på Apalbyåkern (dock ganska fin för att vara Västeråsplan, but not fair enough..) sprack hela spelidén.
- Festande. Jag nämner alltid namn i bloggen (okej, detta är ett enstaka fall..). Men med en Norrlands får man ingen bättre kondition. Inte ens om det är en "Bright" (det vill säga 50% off av kolhydraterna). Som sagt. På krogen vinns inga serier, men vad vet jag.... Nej, usch!
Nu har jag inte ens gått igenom spelet på planen, för något var ju uppenbarligen fel där med. Men allt har redan inträffat. Det finns roligare saker att snacka gojja om. Lite priser måste ju delas ut under morgondagens avslutningskväll. Det finns några anmärkningsvärt prestigefyllda priser att hämta ut:
- Årets Mr Böter:
Gabriel Medina: Han lyckades med bedriften att försova sej till samling. Under matchen tog han ett gult kort för snack. Förutom detta glömde han även uppvärmningströja eller liknande.. Vilka prissar alltså.
Joakim Henningsohn: Grabben kände att han var fast besluten att ta hem nåt pris iår. Så vad gör han då sista matchen? Han börjar med att komma försent till samling (går lugnt och sansat när alla väntar uttråkande). Som om det inte va en tillräckligt fet böter, passar han på att försöka kyssa en ESK-spelare i ansiktet under match. Detta resulterar i rött kort, och jumbobötern va ett faktum..
Böteslappen hamnade på runda rödingen per nisse..
Jimmy "Boy" Jansson: Mannen bakom pärmen har lyckats smita undan ganska bra på bötesfronten. Hmm, undra på det ja!! Här har vi en fuskare i liknelse med hur Julian Assange lyckas "fuska" sej till alla läckor. Det här ska tas upp på avslutningsmötet imorgon "Boy" ;)
Årets "Inga konstigheter":
Färjan-Håkan delar ut detta glamorösa pris. Och dom nominerade är:
Fredrik Giesecke: Tränaren med det fantastiska språkattributet (engelskan är väl inte världsklass, men vafan..) har använt frasen "Inga konstigheter" fler gånger än bakterier förökar sej i rumstempererat käk. Från början är det ganska lugnt. Men med detta ihållande börjar det bubbla i magen alltså. Men visst fan ger det här ett pris. Grattis!!
Årets Braj:
Gabriel Medina: Enligt tränare Gisan stod Gabbe kvar med sin försvarare vid alltför många tillfällen som yttermittfältare, istället för att komma ner och möte, gå i djupled, you name it. Han stod vid sidan och tog en braj (samtidigt som coach lägger ihop tummen och pekfingret i symbolik och drar upp den mot munnen).
Chris Cuevas: Innan varje match åker braj-krukan upp. Bara Gud vet vad den innehåller. Men nog fan blir man nominerad genom sånt hemlighetsmakeri!
Årets "Dum, Dummare":
Motiveringen lyder:
Karl Klinton & Jonas Sandhagen: Mittbacksparet som blev bästa vänner över en natt. Lika fort splittrades dom på grund av studier på annan ort. Men klart att detta är det officiella "Dum, Dummare"-paret. Inte minst med tanke på Sands fråga: "Vad betyder den där isbiten du snackar om hela tiden, Gisan?!" (Coach försökte förklara hur kompakt försvaret skulle vara genom överflyttningar av alla lagdelar samtidigt).
Peter Fredén & Joakim Henningsohn: Efter alla dessa skador, slut på VSK-lån, och studieflyttar blev dessa herrar det anrika mittbacksparet. Som dom löste det, Galante. men varför skulle inte dom kunna ta över epitetet "Dum, Dummare", undrar jag. För efter Jockes klantiga röda kort i sista matchen, där han ska kyssa en snubbe på näsan vilket resulterar i att domaren tror han ska skalle motspelaren, är han klart motiveringsbar. Peter har sedan tidigare ett gammalt ont förflutet i PH, vilket borde göra honom till en IQ-befriad bimbo (manlig dock..). Överläggning krävs..
Årets kostnad:
Philip Fredriksson: Att tejpa upp fötterna med en och en halv rulle coachtejp per (vecka tänker ni då, det är ju lugnt ändå! Men nej du... hör och häpna..) träningspass. Hoppas det står inskrivet i hans kontrakt. Annars vill jag också ha samma fördel. I gengäld kan jag ha en Spicy innan varje träning, plus en Gainomax och käk efter passet. Blir ju fördelat på samma pengamängd cirkus! Nejmen fortsätt tejpa Phille, dina fötter blir nog stabila av det ska du se.....
Årets utlåning:
Dennis "menvafannyadojjor" Olssón: Han är för mej en solklar kandidat till det här priset (enda snubben som blivit utlånad under säsongen. Grabben hamnade i Juniorallsvenskan Elit. Inte med vilket lag som helst, utan seriesegrarna VSK. Under skrivande stund är laget i kvartsfinal mot Malmö FF. Frågan är om dom kan bli bättre än så, och därmed slå mitt rekord som kvartsfinalist i SM under juniorfotbollen (förutom SM-guld med Rudbeck då..). Jag önskar Dennis ett stort lycka till, medan vi andra går på semester... Kämpa på Dentz, så kommer du bli en grym spelare!!
Imorgon är sista dagen med gänget VIK anno 11 (träning hela nästa vecka iofs..). Johan Törnblom (blev inspirerad av dej här med, Menhal.. Jag får tacka!) avslutade sin karriär under min tid som bloggare/vikare/glädjespridare (inte enligt vissa..). Det känns som en ära för mej att ha blivit frälst av din vänsterfot. Vilka inlägg jag har fått petat in i öppen kasse! Eller vad sägs om att få ett helt inslag i Sportspegeln, vilka tar upp vilken talang du var (jaaa, Törnblomba har tjatat om det här tillfället som om det var dagen då tideräkningen startade..). I runda slängar blev det ett tiotalet matcher i Allsvenskan. Killen är förutom en grym fotbollsspelare, även en jävligt (och då snackar vi utmärkande med stort U) skön person i vardagen. "Gubben" (pensionärjävel.. Han fick ju trots allt en gubbkäpp av herr Putte "Ove", som utvecklades till något användbart *inte okej att ta upp i detta forum*) kan underhålla en publik alltså. Under träningslägret i Turkiet gick han upp och blåste bort allt vad Backstreet Boys heter, när han levererade en gastkramande "I want it that way" inför en visslande, gråtandes publik. Som "Idolstjärnan" höll han åskådarna stabilt på ett lillfinger. På hemmaplan kan man lyssna på hans historier natt och dag. Förutom denna fasad, är han en fin och minst sagt snäll kille på insidan. Personligen vill jag tacka dej Johan, för vissa stöttande meningar du väl valt att höja mej med. Du lyckades, tack!
Nu önskar jag dej all lycka till i framtiden, med jobb i Stockholm och livet i allmänhet. Men jag vet ju att vi ses snart igen. Snart är det ju avslutning!! Sen måste jag ju hjälpa dej att hitta en sån där fruga också. Men det ska väl inte vara några problem, det inte!!!
Så här ramlade ett till pris ut:
Årets Panschis:
Johan Törnblom: Det är omöjligt att inte höra hans stönande om krämpor både här och var. Ryggen har aldrig varit bra, enligt honom själv. Han har en skön panschis-framåtlutad gångstil (bland annat därför jag gav honom den jävla käppen, men inte fan hjälpte det...). Hans rangliga men ack så härliga kropp länkar oss samman med tider som första och andra världskriget. Hans två "vikar" i håret ovanför pannan berättar en historia som tar oss till Columbus upptäcksfärd av Atlanten. Visst fan är han värd priset. Men jag älskar dej lika mycket för det mannen! I´ll miss you man.
Då vill jag avsluta detta avslutningstal med en fras från vår kära vän från Vingreklamen (detta är viktigt för dej med Törna..):
"Dom tar fort slut, dagarna. Så var rädd om dom. För livet är inte dagarna som passerar. Det är dagarna du minns!" (dagarna på dagarna..)
Ps. 2. Tänkte bara upplysa alla om att jag är en perfektionist, speciellt vad gäller stavning, meningsuppbyggnad och ordval. Men jag kan ha ganska mycket överseende med snälla själar som inte riktigt connectar med det svenska språket. Men nåt som jag inte ens kan ge en gnutta tankespridning är dom felaktiga sär skrivarna. Några direkta missförstånd är ganska sällsynta i dessa fall (dock kan ju rökfritt eller rök fritt bli ganska missvisande på en krog...). Där emot blir en text mer svår läst med sär skrivningar över allt. Nå?! Om inte annat sjunker texten och författaren i värde och är inte respektingivande för fem öre. I mina ögon är felaktiga särskrivningar ett tecken på bristande bildning och okunskap. Tack för den föreläsningen!!
Nu fick jag ta upp två heeeelt oväsentliga grejer, men ack så viktiga! Vi återgår till samtalsämnet:
I am grateful to be a part of this. Thanks everybody for everything. (Going international, you know..)
Som sagt, tack för den här säsongen. Nästa är en ny, jag lovar. Vi får se vad som händer under Silly Season. Kanske köper klubben in en ny bloggare, vilket raderar mej från alla listor. Eller så suktar den gulsvarta klubben efter mer publik på matcherna och sänker biljettpriset. Jaa, väldigt spännade detta.... Kanske slås dom två gulsvarta klubbarna VIK och SSK ihop till en förenad Emirat, där Putte agerar statschef... You´ll never know.
Jag känner att motivationen för bloggandet inte finns för tillfället (inte funnits det senaste halvåret känns det som... nejdå). Tänkte att jag kunde avsluta med flaggan i topp, så här har ni fått ta del av ett 48-timmars hårt, slitigt och väl utformat avslutningsbrev. Jag vill tacka alla som har varit med på denna långa resa (knappa halvåret..), som ser ut att lida mot sitt slut. En epok lyfte som en raket, steg och steg, innan den störtade några kilometer bort. Jag vill tacka alla knappa 26 000 läsare för allt stöd. *STOLT*. Det är för er jag har gått in i rollen "Göran", "Ove" och numera "Putte". Men framförallt vill jag tacka alla som tagit illa upp för vad jag skrivit på bloggen. Det är ju det som är sköj. Era reaktioner. Så tack Järnet!! Nya utmaningar väntar runt hörnet för mej (hoppas kan man alltid göra..). Kanske behöver VLT en bloggskribent. Nehe... Njut nu av dom sista meningarna en levande varelse på jorden någonsin kommer läsa från Puttes fingrar i denna blogg (det blev som ett avslutande dubbelavsnitt av en kanonserie detta..)
Kom ihåg Patrik Östlund för den superduperbloggare och reaktionsuppblossare han en gång i tiden var. Om inte annat har han en jädra historia att berätta för sina barnbarn (dom blir ju imponerade av vad som så...). Någon ny med det språket, den attityden och den frenesin (sitter så jävla bra i munnen alltså!) är otroligt svårfunnet. Men lycka till ni! (när man börjar snacka om sej själv i tredje person. Då ni, då har man blivit av gudomligt ursprung. Man är inte mannen, inte heller myten, utan har blitt den mytomspunne och fantastiskt svårannonserade L - E - G - E - N - D - E - N. Törna, vi hoppar av skutan tillsammans! Peace, puss, hej.. Eller den gamla hederliga "Vi hörs...."
"... Aldrig mer!"
(Fast det här var ju ganska kul ju..)
