Att summera och fantisera matchreferat brukar ju inte vara min uppgift (denna Inifrån-blogg är som påvisat något Inifrån. Därför inte Utifrån), men idag görs ett undantag. Har ju ändå inget annat för mej såhär på morgonkvisten (Facebook, vlt.se och you.... är väl summa summarum av vad man behöver för att må okej psykiskt). Låg stenad i soffan iklädd hela munderingen från den sena bortafajten, för att vakna 05.00 (inte fullt frisk..) med skräckfilmsliknande läskig ögonblinkning. Så fick man inte igen dom locken igen..
Eller nåt...
Kvällsturen till Stockholm igår drog igång på Apalby, som vanligt. Inga matlådor dagen till ära (klubben pressar högt.. Inga trepoängare, inget käk..). Något som vi däremot fick, va lite katschiiiiing i sparbössan. Matchpremierna kikade förbi kontot en snabbis...*Gillaknappen*Vem ser man inte hängandes lite casual vid bussingången, om inte den klassiska korpen-sprutan Dejan Jecic. Vilken surprise! Nämligen faren sin, som skulle lotsa oss fram till Skinnaråsens IP. På den vägen hann man trycka en fullproppad matlåda, plus en med "Bison" Jansson delad 14 från Spicy (usch vad go den va! Dennis-speziale, utan grönsaker, ägg och hela köret.. Alltså bara kykkling och lis (nudlar)). Sen var födan slut. Mobilen hann också börja strejka efter 20 min, vilket gav en precisiös uppladdning...
Väl framme vid (ja, så sant som det är sagt!) världens finaste natur-"golv" (Råsunda lägger miljoner på Hollandgräs direkt-importerat från Red Light District, samtidigt som lilla jag upptäcker lika läckert gräs ute i buschen..) har förväntningarna sänkts nåt rejält. Trots att solen kikar förbi, har Gud varit på alldeles för pjåkigt humör under dagen. Men se på fan, domarna godkänner poolen för spel. Skruven på, nu ska sabotaget genomföras!
Förväntningarna innan igångblåsningen låg över vår funktionella förmåga (högt, vill säga..). För att haka på i toppskiktet krävdes tre poäng i bagaget. Lite förändringar hade gjorts i elvan. Jag fick kliva upp ett steg, som forward *tummen upp*, samtidigt som Jimmy Jansson övertog högerbacksspaden och Chris Cuevas yttermittfältet på samma kant. Resterande intakt! Bortafacitet var det inga fel på tidigare (bortsett från plumpen mot Strömsberg), så varför oroa sej. Dock var det sköj att läsa Rotebros blogg innan matchen, där vi målas upp som ett tjongande lag utan melodi. Detta var anledningen till vinsterna på bortagräs, tydligen.. Vi har visat gång på gång att vi kan rulla fussball, tyvärr problematiskt på en sån här vattensjuk plan!
Redan från start lägger domaren ribban (någonstans under ytan..), genom att blåsa för allt och ingenting. Inte fan bryr vi oss om det! 1-0 har vi efter knappa 15 minutos. Törna lerduve-skjuter det fenomenala inlägget på en flygande panna ala Henrik Larsson. Klart att målet måste firas med min Göran- och blogguppfinnare Kalle "KJ" (sorry Törnblom, no offens!). Oj, vi målade först för en gång skull. Det kanske kan gå vägen detta, flyger några tankar fram.
Inget av lagen tar riktigt tag i taktpinnen, utan ett par chanser skapas åt båda ramarna. Den fantastiska (blöta) planen är otroligt svårspelad (dock kan den inte må så jävla kung nu, efter 90 min). Om inte annat kan nog Törna intyga detta efter att bollen stramar in på farten nåt inåtfanders vid ett utspel på vänsterkantens stora pöl. Halvtaskig kontring blir resultatet. Annars går mycket uppspel via bloggkonkurrent (underbart med ännu en!) Johan Hedman, som i en kontring i mitten av halvleken frispelar ut till vänster. Men skottet skopas upp av Modde i kassen. Daniel Andersson (ännu en sidledare..) i Rotebromålet hinner beprövas en del han med, genom ett par utboxningar. Menhal får (efter ett par minuter bastant tryck) en chans att begrava matchen tidigt, men skottet går över från nära håll. Istället lägger Rotebroarna en hörna (i 45:e..) på andravågen, direktskott och styrning som ställer Modde. 1-1 med Putte som tvåmålsskytt blev ett faktum.
Törna visar under första halvan skön känsla i vänstersläggan, vinner sin match i matchen ofta och kommer på inlägg. Just inläggen har saknats i tidigare debacel (matcher..), antingen att det stampats för mycket på boll eller att dom har fastnat på första försvararen tre meter framför första stolpen. Även mittbacksgiganterna Klinton (som gör sin sista match för klubben, mer om detta i ett enskilt inlägg!) och Sand visar upp ett säkert spel, utan onödiga kickboxningsrensningar. Dock kommer vi överens om att Chris måste hittas mycket mer på högerflajjen (han besitter ju stor potential, som inte blomstrar utan den där runda). Som sagt, är det väldans svårt att rulla boll i sjön, vilket gör att kulan per automatik dras iväg några extra gånger. Psykiskt ansträngande är det självklart att få ett mål i baken på tilläggstid, men än är ingen eld utblåst, ingen sol har gått i moln eller ens en Judas som ännu baktalat Jesus (hoppet är det sista som lämnar, helt enkelt).
I andra halvlek dominerar vi matchen från vissling till vissling (iallafall stora delar). Lägena regnar ner som dagens nederbörd. Men dom gulsvartas oförmåga, okoncentration, kyla och/eller ren otur i sista tredjedelen lyser upp matchbilden. Chris bombar över från nära, Törna tjongar en "puck" i stolpen (stolpe ut såklart, ganska typiskt VIK anno 11..), Sand slänger in ett skott (men klart att en backjävel står på mållinjen..), Jag både skarvar ett bra inlägg utanför och tappar bollen vid ett förbipasserande en mot en i ett halvt friläge, Menhal får inte till det i avsluten, två straffar ska vi ha (en solklar eftersom undertecknad själv blir neddragen i armen) och Gabbe kommer på friläge från höger i slutminuterna. Med Menhal, Törna och mej själv fria i boxen, men skjut både en och två gånger istället!! Gör det.. (inget illa Gabri, men där hade du faktiskt fått passa).
Men i 86:e smaskas volleyn upp i nättaket, återigen efter precisiöst inlägg från Törnas fingerkänsliga vänsterfossing. Får skicka över en känga till herr Bloggare (läs, förhoppningsvis, ett matchreferat här) på andra sidan. 3-0 (okej, 2-0 iallafall..) blev ställningen efter första set (två skribenter emellan). Men nya chanser att näta blir det igen i returen den 1:a augusti på Apalby IP. Godtar du utmaningen, Hedman?
Firandet, semesterhöjaren och glädjespridaren, Mr trepoängare, som föds och börjar gro inom oss alla (vi är med i toppen, fyyfan vad skönt!) spricker lika snabbt som en såpbubbla sprängs framför ögonen på ett fascinerande litet barn. Påhopparen, som tidigare nämnts, Lennerman skarvar snyggt in en frispark (väldigt onödig sådan!) i 89:e. Skräp!
Här är Rotebros summering av matchen. (Under A-lag Herrar - Västerås IK). Klargjort att vi var klart mycket bättre än hemmlaget också! (men vad hjälper det, inte ett jääävla piss!) Lägg även märke till att författare Arne (lågoddsare på 70+) drar ur sej detta i matchreferatet: "Nu ska vi bara lära hemmalaget att ta in saker från plan efter match, det borde ju vara en självklarhet att man hjälps åt!" Trött på livet?
Självklart känns detta som ett stort steg åt fanders. Som en förlust. Men oturen har checkat in, då är det svårt. Men frågan är om allt kan handla om otur. Antingen måste teknik-/avslutsövningar tränas vidare eller så måste koncentrationen på sista planhalvan förbättras. Det sjuka är att vi är bättre än såå många lag i denna serie (alla, men det kan vara önsketänkande). Men vi får inte ut det vi kan! Iallafall inte i resulterande trepoängare. Frustrerande!
Igår hade vi en förbannat bra chans att haka på bland toppklubbarna. Vill inte verka pessimistisk, men sju poäng är inte så lite. Jag vet att vi kan vinna resterande halvan av säsongen, men vi måste vara realistiska. En förbättring måste ske, dock vet jag ärligt inte hur (lätt hade det ju varit annars). Alla hade inför säsongen drömmar om Division 1-spel med VIK Fotboll under nästkommande säsong, vilket inte var en omöjlighet. Just nu känns det bara tungt. Frenesi är ett ord jag gillar skarpt. Ordet måste höjas, så även dess betydelse!
En summering av första halvan av säsongen i utförlig ordning ploppar upp under uppehållet. Som det känns för tillfället, ska ett uppehåll och en semester kunna läka alla sår. Skulle kunna döda för semester (tur att jag slipper..)! Vila kropp och själ helt från fotbollen ett tag. Det behöver även vi, vi som älskar sporten!
Hur som helst vill jag tacka alla inblandade för slitet igår, men framförallt vill jag tacka hela gruppen för en fantastisk första del på min första säsong i Västerås första allsvenska klubb. Jag syftar mer på stämningen bland individerna (ej på resultaten). Det känns kalasskönt att känslan av att ha kul på planen återfunnit sej hos mej under stora delar av säsongen, ifrån tidigare år. Det har varit en fröjd att träffa alla sjuka personligheter dag ut och dag in. Bara för spelare och, även, ledare att ta åt sej!
Ps. Jag, personligen, har nog aldrig varit sådär arg efter en match någonsin. Det flög (jag tar i för spänningens skull) massagebritsar, vattenflaskor och svordomar (ungefär som när numera kickade VSK-tränaren Kalle Granath tränade mej en gång i tiden) samtidigt som jag var först ut i bussen (ni som känner mej vet att det aldrig har hänt. Kommer inte hända igen heller för den delen).
Ps. 2. Fixar-Järnet fixar vidare. Men tänk på att bara fixa dom bra sakerna!
Ps. 3. Studentstereon stod färdigmonterad på släpet bredvid planen under uppvärmningen. Där ekade hits som "Keep on walking" med Al Fakir. Under uppsamlingen fick även, dagen till ära, Chris stå för försnacket i vår lilla ring. Och SOM han gjorde det!! (hann iallafall uppfatta vamos, vamos, vamos!)
Ps. 3. Frenesi gubbar, f - r - e - n - e - s - i !
Min fina väninna tycker du är otroligt het! Keep up the good work
SvaraRadera